Var är flickorna?

I dagsläget är det endast 8,5 procent av de ensamkommande barn och unga vuxna som är flickor. Flickorna kommer sällan själva utan de anländer i sällskap med en bror, farbror, morbror eller annan släkting. Vanligtvis fortsätter de att bo tillsammans med dessa släktingar.

Mina funderingar går till alla de flickor som inte får chansen att söka en bättre framtid i till exempel Sverige och slippa undan krig och förtryck.
Jag inser att det är svårt för oss att påverka deras vardag. Nästa tanke är: tänk om det är så som det skrevs om i Svenska Dagbladet för några månader sedan, nämligen att antalet flickor som lämnar ovan nämnda länder är mycket högre än de som når hit.
Var tar de i sådana fall vägen?
Min tredje fundering gällande just de ensamkommande flickorna, eller snarare brist på dem är hur vi säkerställer att de flickor som kommer hit med släktingar verkligen är släkt med dem? Är flickorna trygga hos oss?

I skolans värld lyckas flickor bättre än pojkar trots att vi satsar mer på pojkarna.
Hur är det egentligen med vår omsorg av de ensamkommande flickorna?
Jag har inget svar på mina funderingar, men jag är orolig!

Carin Berggren (M)

Missa inga nyheter:

Ladda ner appen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ på Facebook.