Elvis Costello one man show

En stor 60-tals tjock-tv dominerade scenen i konserthuset och i den rullar en stor del av det som betytt mest för Costellos liv och det är mycket. Declan (Aloysius) Patrick MacManus, som han egentligen heter, kan vid sina 62 år se tillbaka på en imponerande låtskatt och ett brokigt liv med mycket att berätta om.

Elvis Costellos – Detour, blir en drygt två timmar lång retrospektiv resa i stället för en och en halv och han föredrar att göra det själv utan uppbackande musiker. Omgiven av en knippa gitarrer och en blå Steinwayflygel, bjuder han på en berättande musikalisk resa.

Singer-songwritern gör entré i mörker och river av den första låten, innan scenen flödar upp i ljus. Detta för att de berättande bilderna som rullar på den gigantiska tjock-tv:n ska komma fram som en del av showen. På skärmen rullar berättande bilder från hans uppväxt och olika framträdanden genom åren. Under resans gång berättar han om föräldrarna och hur han tog intryck av fadern och som han gjorde första spelning med.

Tillsammans med sina kompisar på scen, gitarrerna som stäms kontinuerligt under showen, flygeln och de strategiskt utplacerade mikrofonerna, bjuder han sin publik/fans på en härlig resa. Han gör det med värme och energi och tar sig an rollen som underhållare med bravur. En artist som inte alltid är lätt att läsa av men som attackerar gitarren och ofta med stor intensiv gest som avslut. Under de första låtarna med mycket attack i spelet blir sången ibland otydligt och på gränsen till falsk.

Vid flygeln tar han sig an en lugnare del i showen med bland annatDeep dark truthful mirror” en svårspelad men skön låt, snygga modulationer gav ett rejält lyft i ”Still”, imponerande. Undrar om hustrun Diana Krall påverkat något.

De i publiken, förmodligen de flesta, som längtat att få höra de bästa låtarna ”She”, ”Watching the detectives” och ”Alice” behövde inte vara oroliga. Costello drog ur sladden till den förstärkta ljudvärlden och gick ut i lokalen med gitarren i sin hand och gav dem Alice på intimt avstånd. Han satte sig till och med i en ledig stol som avslutning på touren i lokalen.

Showen avslutades, efter flera inropningar, med låten ” (What’s so funny ’bout) Peace, love and understanding” då hade Costello tagit plats i tjock-tv:en.      

Missa inga nyheter:

Ladda ner appen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ på Facebook.