Kåseri: Jönköping, Sveriges cykel-Mecka

Jag svarade omgående min namne att det är riktigt att Jönköpings kommun genom olika satsningar gör allt för att synliggöra sig ute i världen, men att detta ingalunda gör det lättare för oss som bor i Jönköping.

Ta exempelvis det där med cykelstad. Jag bifogade min namne två kvitton på köp av cykelslang à 89 svenska kronor. Den ena slangen köpte jag i går, den andra i förgår. Varför? Eftersom Jönköpings gatunät ser ut som skyttegravar i Torres Vedras-linjen under Napoleonkriget år 1810. Jag har numera så mycket erfarenhet av att reparera punkteringar att jag otvivelaktigt kan göra detta med förbundna ögon i en mörklagd lokal. Men det spelar precis ingen roll hur vidöppna, spanande ögon jag har, att undvika punktering är ändå omöjligt på Jönköpings uppgrävda gator.

Min vackra nya racercykels blänkande ram ser ut som den sönderskjutna bilen i vilken Bonnie & Clyde mötte sin skapare den 23 maj 1934 i delstaten Louisiana. Fast mina cykelsår är förorsakade av stenskott, som Jönköpings kommuns ammunitionskontor outtröttligt tillhandahåller. Det är lättare att få behandlingstid hos en välrenommerad plastikkirurg i Hollywood, än att få tid hos en cykelreparatör i Jönköping. På Team Sportia tar det tre dagar att få sin punka reparerad. På tre dagar borde en punka självläka, inte sant.

Jag är övertygad om att Jönköpings kommun har en överenskommelse med stadens cykelreparatörer om en del av deras verksamhetsvinst. Min bekant på Torpa Cykelservice hade så många sjuka cyklar i sina cykelakuten-lokaler, att det nästan inte gick att andas där. Som tur var, hade han en högpresterande luftkompressor på. Han berättade för mig att det hände honom både en och två gånger att en kund gick ut ur hans lokaler med ett leende och en nyreparerad cykel, och att hen inom mindre än tio minuter var tillbaka, nu hur sur som helst och med en nyskördad punktering.

Vill man ha cykel med sig till stan i Jönköping och samtidigt vara säker på att man inte drabbas av punktering, då måste man bära cykeln på sin rygg, ungefär som en snäcka släpar på sitt hus.

Att ha runda cykelhjul i Jönköping är ingen höjdare. De borde snarare vara asymmetriskt kuggade, så att de olika tänderna på kugghjulen lätt skulle passa in, och greppa det uppgrävda, gropiga vägunderlaget. Häromdagen köpte jag en liter 40-procentig vispgrädde för att ha ork att cykla på Jönköpings krävande gator, och det var nära på att jag förutom med en punka kom hem med en hjärnskakning. Och som grädde på moset, blev min grädde till kärnmjölk och en ordentlig klick smör.

Frikyrkorörelsen sägs det, har så pass starkt fäste i Jönköping att staden inte så sällan benämns Sveriges Jerusalem. Dags att byta namn. Jag förslår att Jönköping skall kallas Sveriges cykel-Mecka. Fast det skall inte stavas Mecka eller Mekka som den saudiarabiska staden där templet Kaba står, utan mecka, som i meka, dona och reparera.

Missa inga nyheter:

Ladda ner appen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ på Facebook.