Lena Nerhagen på VTI, Statens Väg och transportforskningsinstitut, som har forskat om påverkan av emissioner och luftföroreningar i närmare två årtionden, tar dieselbilen i försvar.
Foto: Jessica Gow/TT ”Vi har större nytta av att minska koldioxidutsläppen än kvävedioxidsutsläppen,” säger forskaren Lena Nerhagen. Foto: Jessica Gow/TT

VTI-forskaren: Diesel straffas för hårt

Från miljöval till miljöbov. Nya dieselbilar straffbeskattas och miljözoner diskuteras.

Men forskaren Lena Nerhagen tar drivmedlet i försvar.

Om det är något som engagerar bilägare så är det fordonsskatten för nya bilar som införs 1 juli i år. Kraftigast höjning får nya dieselbilar. Lägg därtill det eventuella införandet av miljözoner i vissa städer som ska stänga ute alla fossildrivna fordon och dieselfrossan är ett faktum.

Många utanför städerna är beroende av bil för att transportera sig både privat och i arbetet. Kör man mycket på landet, där avstånden är långa och utbudet av laddning och gasstationer är sämre, är el- och gasbilar mindre attraktiva.

Klimatsmarta alternativet

Det klimatsmarta valet har hittills ofta varit en dieselbil, eftersom den drar mindre bränsle per kilometer än en bensinbil gör. Att det går att tanka grön diesel, producerad i Sverige av bland annat skogsrester, har tidigare gett ytterligare plus i kanten ur miljösynpunkt.

Nu ställs detta på ända när fordonskatten förändras. Många spekulanter på ny bil, som bor utan tillgång till fungerande allmänna kommunikationer, kan därmed lockas över till bensindrivna modeller.

Frågan är om det är bättre för miljön i Sverige och klimatet i stort?

Forskat i 20 år

Lena Nerhagen på VTI, Statens Väg och transportforskningsinstitut, har forskat om påverkan av emissioner och luftföroreningar i snart 20 år. Hon anser att de som utformar styrmedel har fått dieselns miljöpåverkan i Sverige om bakfoten.

Ursprunget är EU:s luftkvalitetsdirektiv med syfte att minska utsläpp med stor påverkan på hälsa och miljö, däribland utsläppen av kvävedioxid, för att förbättra luftkvaliteten i storstäderna. De oxiderna släpps ut vid all förbränning, det spelar ingen roll om det är bensin, diesel, ved eller något annat som brinner.

På platser där människor utsätts för höga halter kan det ge besvär i luftvägarna och därför kan vägar med tät trafik vara ett problem.

– Sverige har bra luftkvalitet. Vi är ett glesbefolkat land utan storstäder som de ute i Europa, där man har verkliga problem. När EU:s luftkvalitetsdirektiv kom satte vi i Sverige dessutom ännu strängare krav än EU och vi ligger långt under de gränsvärden för kvävedioxid som anses vara skadliga, säger Lena Nerhagen.

Olika utsläpp

Det här har ställt till det för dieselbilarna, menar hon, eftersom de som utformar styrmedel blandar ihop problemen med kvävedioxid med andra utsläpp.

– I den svenska rapporteringen har kvävedioxid använts som indikator för andra utsläpp av förbränning, exempelvis partiklar, vilket inte stämmer, säger Lena Nerhagen.

Dieselbilar ger något högre utsläpp av kvävedioxid jämfört med bensinbilar men lägre utsläpp av koldioxid. Utsläppen av partiklar från moderna dieselbilar är små eftersom de har effektiva partikelfilter.

Lena Nerhagen tycker att man borde utvärdera lagstiftningen när det gäller miljökvalitetsnormer för luftkvalitet innan man förändrar fordonskatten och inför miljözoner.

– Dieselbilen straffas för hårt. Vi har större nytta av att minska koldioxidutsläppen än kvävedioxidsutsläppen. De sistnämnda har minskat i exempelvis Stockholm, där vi haft de största problemen, trots att andelen dieselbilar har ökat. Dessutom kan halterna av kvävedioxid inte bara kopplas till trafiken. I Falun, exempelvis, får vi ibland höga halter vintertid på grund av det som kallas inversion under kalla dagar, säger Lena Nerhagen.

Tror du att politikerna kan ändra sig?

– Det är ju valår i år, så man vet aldrig.

Anna Björe/TT

UTSLÄPPEN AV KOLDIOXID STYR SKATTENIVÅN

o Den nya fordonsskatten gäller enbart nya bilar som levereras från och med 1 juli, alltså inte begagnade. Efter de tre första åren med höjd skatt går fordonsskatten tillbaka till att vara 22 kronor per gram koldioxid över gränsen 111 gram.

o Dieselbilar betalar alltid en extra skatt som är 13,52 kronor per gram koldioxidutsläpp plus ett miljötillägg på 250 kronor. En dieselbil som släpper ut 120 gram koldioxid betalar alltså 1.622 kronor extra. Extraskatten och tillägget gäller även efter de tre första åren.

o Laddhybrider räknas som bensindrivna om de drivs med bensin och el och som dieseldrivna om de drivs med el och diesel. De mäts enligt körcykeln NEDC, som kommer att ersättas med WLTP.

UTSLÄPPSNIVÅER

o 0–60 gram koldioxid per kilometer: Ger bonus på som mest 60.000 kronor och ned till 10.000 kronor beroende på utsläppsnivå.

o 60–95 gram koldioxid per kilometer: Får varken höjd skatt eller bonus.

o 95–140 gram koldioxid per kilometer: Varje gram koldioxid beskattas med 82 kronor per år plus ett grundbelopp på 360 kronor.

o Över 140 gram koldioxid per kilometer: Varje gram koldioxid beskattas med 107 kronor per år plus grundbeloppet på 360 kronor plus kostnaden av utsläppen upp till 140 gram.

-----

No more pages to load