Lite tjuvnyp förekommer i Arvet dock på beställning. Foto: Hans Järeby

“Arvet” i Gränna – en segsliten historia med tjuvnyp

Grenna Cabarevyförening, ett entusiatiskt gäng människor som älskar att underhålla, roa och oroa Grännabor och andra med start varje år på trettondagsafton gör det i år för 28:e gången på samma scen. Sedan förra årets föreställningar har idémakaren Ingrid Löf våndats över hur hon ska få ihop en ny story som sedan maken Hans-Erik Lugn ska snickra ihop ett manus av. Man får faktiskt beundra det här paret som inte ger upp jakten på att skapa en ny Cabaré eller fars, och gänget som hela tiden finns där redo att begå premiär år efter år.

I år får hela föreställningen en härlig inledning med sång och musik i ett bra öppningsnummer. Här sätter man som så många gånger förr upp förväntningarna för vad som komma skall. Och de håller senare vad man lovat rent musikaliskt, för i Grenna Cabarevyförening har man sedan starten för länge sedan sett musikens förmåga att få igång en publik.

Årets föreställning har titeln “Arvet”. Alla vet vi att arv ofta kan vara segslitna historier och ju fler som ska vara med och dela, desto mer komplicerat kan det bli. Det brukar ofta dyka upp någon okänd arvinge och ställa till det, ibland med full rätt. I den här historien är tre systrar, Doris, Henriette eller Anriette som hon själv vill bli kallad och Jeanette, inblandade och bor alldeles intill varandra i en liten stad i Sverige. Dessa tre är grunden i spelet, där dock spelet cirkulerar i huvudsak runt Anriette och enligt undertecknad lite för mycket, det blir liksom ofta i arv, segslitet. Det blir tjatigt med denna rollfigur Anriette som får för mycket utrymme på bekostnad av de andra aktörerna. RosMarie Danielsson i rollen som Anriette gör bra ifrån sig icke minst i ett par sångnummer, då tänker jag i första hand på låten “Eternal Love” i Magnus Carlssons text på Jill Johnssons schlagerlåt “Kärleken är”. Utmärkt framfört och härligt komp från den alltid lika eminenta orkestern med Håkan Persson, Patrik Svanängen, Fredrik Arvidsson och Hasse Pettersson.

Det som enligt min åsikt saknas är förts och främst ett högre tempo att man inte släppt fram det man har i bagaget, de utmärkta aktörer med humor och spelglädje i sig på ett vinnande sätt. Jag återkommer ständigt till att det cirkulerar för mycket runt den fisförnäma systern Henriette. Det blir som så ofta i såna här lustpel för många och för långa snackperioder. Sedan kan jag inte förstå varför Per Carlgren har placerats sittande på scenen drickandes öl. Det känns som man inte utnyttjat resurserna man har och tänkt att publiken vill ha roligt. Det saknas fart och fläkt här krävs ett uppskruvat tempo.

Här känns det som man försöker lätta upp det hela med kläder och lättklädda damer och väl påklädda herrar. Kanske var det lite premiärnerver som spökade, men det märkte undertecknad inte speciellt mycket av. Alla på scenen gjorde vad de kunde. Hans-Erik Lugn visade upp en annan sida och Göran “Musse” Lindgren, var med både andligen och stundligen. Men de båda bröderna Sven och Alvar kunde fått dra ett par låtar och till egen ukuleleorkester och förstärkt med Per Carlgren. Marika Carlsson och Ingrid Löf charmade publiken, liksom en lättklädd Vivianne Nöjdh. Och så pensionerade skepparen Janne Moberg som övertygar mer och mer och blir bekvämare i sina roller. Så fick vi också uppleva 12-årige Arvid som debuterade på scen som skådis och sångare och gjorde det på sätt som visar att Grännaborna inte behöver vara oroliga återväxten i Cabarevyföreningen är räddad.

I programmet står det att det skulle vara tre akter i år och att första akten skulle utspela sig i foajén före huvudföreställningen. Antingen kom undertecknad för sent trots att jag tyckte jag var där i god tid, eller så visades den akten för tidigt.         

Välklädda gubbar, från vänster, Per Carlgren, Hans-Erik Lugn, Göran “Musse” Lindgren och Janne Moberg. Foto: Hans Järeby
Hans-Erik Lugn gör ett bra nummer tillsammans med debutanten Arvid Moberg som gör bra i från sig som skådis. Foto: Hans Järeby
Glädje och sorg, hand i hand, delar Hans_Erik Lugn, Vivianne Nöjd, RosMarie Danielsson, Ingrid Löf och Göran “Musse” Lindgren. Foto: Hans Järeby
Marika Svensson försöker charma en gentleman i publiken,. men fick nobben. Hon lyckas inte få tag i någon karl. Foto: Hans Järeby
Lite tjuvnyp förekommer i årets upplaga av Grenna Cabarevyförenings lustspel “Arvet”. Foto: Hans Järeby
Hans-Erik Lugn i sin återkommande roll som Olle-Gusten, tycker apropå ny infart och Brahegatan att man borde stänga av den senare helt. Foto: Hans Järeby
Det är mycket lättklätt i år. Här är det Marika Svensson, men så är hon på jakt efter en karl. Foto: Hans Järeby
RosMarie Danielsson har fått en huvudroll i årets lustpel och levererar icke minst i sångnumren. Foto: Hans Järeby
Vivianne Nöjdh, Marika Svensson och Ingrid Löf spelar ut. Foto: Hans Järeby

Arvet

Betyg: 3+

Medverkande: Hans-Erik Lugn, Marika Svensson, Göran”Musse”Lindgren, Per Carlgren, Ingrid Löf, Janne Moberg, RosMArie Danielsson, Vivianne Nöjd, Arvid Moberg.

Regi och Ljud: Anders Udell

Kulissbyggare: Håkan och Fredrik

Scenmästare: Monica Fritz

Bartejejer: Kicki, Nine, Katja och Annika

Orkester: Håkan Persson, keyboard, Patrik Svanängen, gitarr, Fredrik Arvidsson, Hasse Pettersson, trummor

Missa inga nyheter:

Anmäl dig till JKPG News nyhetsbrev – helt gratis!

Ladda ner appen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ på Facebook.

-----

No more pages to load