Foto: Riksbanken

I Gnosjö växer klyftorna mest i landet

Skillnaden mellan rik och fattig blir allt större i Sverige. Och listan över de tio kommuner där klyftorna växer mest, toppas just nu av en kommun i Jönköpings län – Gnosjö.

Inkomstklyftorna ökar i hela landet – i 271 av landets 290 kommuner, för att vara exakt. Och i särklass mest, ökar de i Gnosjö, där inkomstklyftan mellan rik och fattig ökade med hela 54 procent under 2016.

Det visar färsk inkomststatistik som sammanställts av tidningen Dagens Samhälle.

– Vi har en lång tradition av familjeföretagande och tillverkningsindustri. Över hälften av våra invånare jobbar inom industrin, och de har haft sämre löneutvecklingen än till exempel högutbildade tjänstemän. Vi är också en inpendlarkommun, med många högavlönade som bor utanför kommunen. Dessutom har vi en stor andel utrikesfödda genom både flyktingmottagande och egen bosättning, förklarar Kristine Hästmark (M), kommunstyrelsens ordförande i Gnosjö för Dagens Samhälle.

I andra änden av inkomstskalan sker företagsförsäljningar, när Gnosjöfamiljer till exempel inte klarar att skifta ägargenerationer, och aktieutdelningar när bolagen går bra. Det genererar kapitalinkomster. Det räcker med några få företagsförsäljningar för att inkomstgapet ska öka.

– Ett litet antal extrema inkomster kan slå igenom väldigt mycket i statistiken på kommunnivå, säger Anna Almqvist, LO-ekonom som länge har studerat orsakerna till de växande skillnaderna i inkomster mellan svenskar, också till Dagens samhälle.

Klyftan mellan hög- och låginkomsttagare i Sverige är idag större än den varit någon gång, sedan SCB:s mätningar inleddes.

Idag bedöms hela 14 procent av landets befolkning ha vad man kallar låg ekonomisk standard. 2005 var motsvarande siffra tio procent. Sämst har de utrikes födda det. 2016 uppgick deras standard till 77 procent av svenskens normalstandard. 2005 var siffran 82 procent.

– Trenden har hållit i sig sedan 1980-talet, då Sverige var världens mest jämlika land sett till inkomster. Det ser likadant ut i hela västvärlden. Inkomstojämlikheten har ökat mest i Sverige av alla länder i OECD de senaste decennierna. Framför allt beror det växande gapet på att kapitalinkomsterna ökar i den absoluta inkomststoppen. De som tjänar mest drar ifrån. En annan grupp halkar alltmer efter på grund av att inkomstförsäkringssystemen inte har hängt med, säger Anna Almqvist.

Av statistiken kan man också utläsa, att den halva av Sveriges befolkning som tjänar minst, tillsammans har tillgång till 29 procent av den totala disponibla inkomsten i Sverige. Samtidigt har den tiondel av befolkningen som tjänar allra mest, tillgång till 27 procent av landets disponibla inkomst. De tio procent som är allra rikast, har alltså tillgång till nästan lika stor del av landets disponibla inkomst, som den halva av befolkningen som är fattigast.

Allra mest tjänar de som bor i storstadsområdena. Där ligger Danderyd i topp med en medelinkomst på 418 000 kronor per år. I 125 – ungefär en tredjedel – av de svenska kommunerna ligger medianinkomsten under 300 000 kronor om året.

Den genomsnittliga årsinkomsten för svenskar i åldrarna 16-64 år uppgick 2016 till 309 000 kronor. Det betyder att snittlönen för en svensk ligger runt 25 000 kronor per månad.

Missa inga nyheter:

Anmäl dig till JKPG News nyhetsbrev – helt gratis!

Ladda ner appen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ på Facebook.

-----

No more pages to load