Årlig lönekartläggning en seger för jämställdheten

Riksdagen har fattat beslut om krav på årliga lönekartläggningar. Ett beslut som är en seger i kampen för att minska osakliga löneskillnader. Nästa år införs kravet som Unionen under flera år arbetat för ska återinföras.

Det var under alliansregeringens tid som diskrimineringslagen ändrades så att lönekartläggning behövde genomföras endast var tredje år. Det beslut som nu har fattats innebär en återgång till krav på årlig lönekartläggning.

En rapport från Unionen förra året visar att arbetsgivare har blivit sämre på att genomföra lönekartläggningar sedan treårskravet infördes. En tredjedel av företagen har inte gjort någon lönekartläggning alls under de senaste tre åren.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var 2015 12,5 procent. När hänsyn har tagits till yrke, ålder, erfarenhet, utbildning och sektor finns fortfarande en så kallad oförklarad skillnad på 4,6 procent kvar. Det visar Medlingsinstitutets årliga rapport om löneskillnader.

Att inte medvetet arbeta för att få bort oskäliga löneskillnader är respektlöst mot de anställda och ett högt spel med företagets anseende. Att avstå från lönekartläggningar är ett arbetssätt ovärdigt ett modernt företag i Sverige 2016. Unionen har under lång tid fört kampen för rättvisa löner där en årlig lönekartläggning är en del i det arbetet.

Vi välkomnar därför riksdagens beslut, som grundar sig på remissvar från tunga instanser som Diskrimineringsombudsmannen och de fackliga organisationerna TCO, LO och Saco. Lagändringen kommer inte att lösa all problem med diskriminering på arbetsmarknaden, men den är ett viktigt steg på vägen och ett effektivt sätt att sätta fingret på de strukturella skillnader och orättvisor som finns i samhället.

Anette Eriksson, ordförande Unionen Småland

Magnus Sjöholm, regionchef Unionen Småland

Koppla ned på semestern!

Många ser fram emot sommar och en välbehövlig semester, men har du koll på vad som gäller för semesterledighet? Här följer några hårda fakta om semestern:

– För att få betald semester måste du först ha tjänat in den under det som kallas intjänandeår.

– Har du inte tjänat in någon semesterlön, har du nästan alltid rätt till semesterledighet.

– Du har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti enligt semesterlagen.

– Du kan bara ta ut hela semesterdagar (kollektivavtal kan säga annat).

– Senast två månader innan du ska påbörja din semester ska du ha fått besked från din arbetsgivare om semestern.

– Om du blir sjuk har du rätt att avbryta din semester, för att istället ta ut den vid ett senare tillfälle.

Dessa fakta hade du säkert koll på, men kan ändå vara bra att tänka på inför stundande semesterledighet. En annan fråga som blivit vanligare i vår uppkopplade verklighet är hur tillgänglig du behöver vara under semestern.

Mobilen och din bärbara dator har de senaste åren underlättat för många i det berömda livspusslet.

Möjligheten att kunna läsa sin e-post, ta emot och ringa samtal och jobba hemifrån gör det ofta lättare att hinna skjutsa till fotbollsträningar, hjälpa till med läxläsning och liknande. Men med det mobila arbetslivet följer också risken att jobbet aldrig riktigt tar slut för dagen och att det är lite för lätt att kolla jobbmejlen från tv-soffan på kvällen eller från stranden på semestern. Här vilar ett stort ansvar för arbetsmiljön på arbetsgivarna. Det är viktigt att chefen skapar tydlighet kring vad gränsen går mellan arbete och fritid.

En undersökning som Unionen har gjort visar att fyra av tio tjänstemän kollar sin jobbmejl i mobilen under semestern, men lika många skulle vilja slippa det. En av fyra känner att tillgängligheten under semestern hindrar dem från att koppla av och en av fem anser att det ibland skapar konflikter med familj och vänner. Att kunna koppla av och ladda batterierna är en förutsättning för att orka med de vardagliga påfrestningarna och för att få balans mellan arbete och fritid.

För många är det vardag att kolla jobbmejlen i sin telefon även utanför kontorstid, på kvällar och helger. Eftersom det blivit så vanligt så tenderar det också att spilla över på semesterperioden – årets längsta återhämtningstid. Störs du av jobbrelaterade mejl och telefonsamtal så utför du faktiskt arbete. Många är tillgängliga för att vara lojala mot sin arbetsgivare och sina kollegor men det finns inget som kräver att du är tillgänglig under din semester.

Om din arbetsplats inte har en policy för hur ni hanterar tillgängligheten är det hög tid att skaffa det.

Vi har bra förslag på hur den kan utformas. Sen kan du slappna av, släppa IT-stressen, samla energi och ha en fantastisk sommar!

Magnus Sjöholm

Regionchef, Unionen Småland

Magnus Sjöholm: Är du ung och söker sommarjobb?

Ta reda på villkoren och se till att få dem skriftligt. Arbeta inte gratis. Skaffa dig erfarenheter och referenser från din arbetsgivare när sommaren är slut. Allt detta ökar chanserna till en härlig sommar utan sur eftersmak.

Om några veckor är det dags att sjunga Den blomstertid nu kommer runt om på landets skolavslutningar. För många väntar ett långt sommarlov. För andra väntar den första kontakten med arbetslivet i form av det första sommarjobbet.

För de allra flesta är det ett fantastiskt tillfälle att få tjäna sina egna pengar. Sommarjobbet ger bra erfarenhet att ta med dig till kommande jobb, du träffar nya roliga jobbarkompisar och knyter kontakter som kan hjälpa dig på olika sätt i framtiden. Men för några blir det mindre roligt i form av allt för långa arbetspass, uteblivna pass eller att en är utan försäkringar eller övertidsersättning.

Vissa arbetsgivare vill att du provjobbar utan lön någon eller några dagar, för att se om du passar för jobbet. Det är inte olagligt, men inte heller riktigt seriöst. Det kan vara svårt för dig att säga nej till provjobb utan lön om du gärna vill ha sommarjobbet, men Unionens inställning är att den som arbetar ska få betalt.

Du bör innan du börjar jobba reda ut med din chef vilka arbetstider som gäller. Det händer till exempel att glassförsäljare får reda på att de inte behöver komma till jobbet om det är dåligt väder.

Vilket, en regnig sommar, kan innebära en ganska mager inkomst. Därför är det bra att kolla upp några saker innan du tackar ja till ditt sommarjobb.

Vad bör du göra innan du tackar ja till jobbet?

1. Kolla med din blivande chef om företaget du vill arbeta för har kollektivavtal. I ett kollektivavtal finns bland annat reglerat vilken lön du har rätt till och vid vilka dagar och tider du har rätt till ersättning för obekväm arbetstid eller övertid. Det som står i kollektivavtalet gäller för alla på arbetsplatsen.

2. Undersök i kollektivavtalet eller fråga din arbetsgivare om semesterersättning. Du har enligt lag rätt till semesterersättning utöver den lön du tjänar in under ditt sommarjobb. Denna ersättning är minst 12 procent. Semesterersättningen beräknas på all lön du tjänar in under tiden du arbetar hos en arbetsgivare. Har du till exempel tjänat ihop 10 000 kronor har du rätt till ett tillägg på minst 10 000 x 0,12 = 1 200 kronor, det vill säga totalt 11 200 kronor.

3. Kollektivavtalet ger dig även ett tydligt utökat försäkringsskydd om du råkar skada dig på jobbet.

Om din arbetsgivare inte har något kollektivavtal är det extra viktigt att du frågar chefen vilka försäkringar du omfattas av när du arbetar.

4. När ni har kommit överens om att du får jobbet, be om att få ett skriftligt anställningsbevis där lön, arbetstider och anställningens längd tydligt framgår.

Med andra ord: Innan du tackar ja, så ta reda på villkoren och se till att få dem skriftligt. Arbeta inte gratis! Samt passa på att skaffa dig erfarenheter, nätverk och inte minst referenser från din arbetsgivare när sommaren är slut. Det har du nytta av i nästa jobb!

Ha en härlig sommar och välkommen ut i arbetslivet!

Magnus Sjöholm

Regionchef för Unionen Småland

Vilket ansvar tar Almega?

Överenskommelsen mellan facken inom industrin och Industriarbetsgivarna visar att arbetsgivarna tar sitt nödvändiga ansvar. De anställda får reallöneökningar och högre avsättningar till flexpensionen. Det här ansvaret tar samtliga arbetsgivarorganisationer. Utom arbetsgivarorganisationen Almega.

Sedan det så kallade märket sattes inom industrin den 31 mars väcktes förhoppningarna om att man inom de avtalsområden där man i princip gått och väntat på att märket skulle sättas, nu skulle kunna teckna avtal. Avtalet mellan facken inom industrin och Industriarbetsgivarna är värt 2,2 procent där 2,0 procent är löneökningar och 0,2 procent är avsättningar till förstärkt tjänstepension/flexpension.

Almega säger blankt nej. De vill inte ha några siffror alls i avtalen. Inga procentuella löneökningar, inga garanterade löneökningar, inga ökade avsättningar till tjänstepensionen. De har börjat prata om att de kan tänka sig flexpension genom att varje individ själv väljer om hen vill avstå lön för extra avsättning till tjänstepensionen. Det är med andra ord en ren löneväxling, vilket Almega i tidigare förhandlingar har varit kritiska till.

Om Almegas förslag blir verklighet skulle det kunna innebära att en person som har arbetat hela året skulle kunna få noll kronor i löneökning, vilket i praktiken innebär en reallönesänkning. Om den här personen skulle vilja öka avsättningen till sin tjänstepension skulle hen behöva ta av sin befintliga lön och därmed sänka den ytterligare. I verkligheten skulle högre tjänstepension endast komma de löntagare till del som har fått reallöneökningar. De som redan har fått skulle få mer och övriga få både lägre lön och pension.

Om Almega fortsätter att förvägra sina anställda att ta del av de framgångar som företagen de arbetar på har gjort, och som de anställda i högsta grad är en del av, kan Unionen tvingas att ta till strejkvapnet. Det är ingenting vi önskar, men vi tvekar inte att använda det om vi måste. Vi kan inte acceptera att det bildas ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden på grund av att en arbetsgivarorganisation nekar det alla andra tjänstemän inom den privata sektorn redan har. Ansvar måste tas av båda parter.

Anette Eriksson, ordförande i Unionen region Småland

Inger Rutensköld, regionschef Unionen Småland

Inger Rutensköld: Koppla av och ned i jul

Jobbet är bara ett pektryck bort. Mobiler och bärbara datorer har blivit ständiga följeslagare som gör att vi kan jobba när och var som helst: på semestern, på kvällar och helger eller framför Kalle Anka på julafton. Det ökade självbestämmandet underlättar livspusslet men betyder också att arbetet kan pågå jämt och överallt och inkräktar på fritiden.

Med det gränslösa arbetslivet har förväntningarna på de anställda blivit mer otydliga. Många upplever att de själv måste sätta gränser men det är inte lätt på en arbetsplats där tempot är högt och telefonen eller datorn är ständigt närvarande. Otydligheten skapar stress och det är dags att det arbete som utförs utanför kontoret tas med i det systematiska arbetsmiljöarbetet som arbetsmiljölagen föreskriver att alla arbetsplatser ska ha.

Många arbetsplatser saknar regler och rutiner för att hantera tillgängligheten. Detta trots att tillgänglighetsfrågor räknas som en del av den psykosociala arbetsmiljön och ska kartläggas och riskbedömas i det löpande arbetsmiljöarbetet. Det måste bli rutin att ha en skriftlig policy, framtagen tillsammans med medarbetarna, som klargör reglerna för viloperioder och tillgänglighet.

Unionen vill att företagen tar fram riktlinjer i form av mobil- och e-postpolicy. Återhämtning är en förutsättning för att klara de tuffa kraven på jobbet för att inte riskera hälsan! Det är viktigt att ha en god balans mellan arbete och privatliv.

Med dessa uppmaningar önskar jag och Unionen alla en avkopplad och nedkopplad jul- och nyårshelg!

God jul och gott nytt år!

Inger Rutensköld

Regionchef

Unionen Småland

Höjd pensionsålder kräver flexibilitet

Att vi kommer behöva jobba allt längre upp i åldrarna är ingen nyhet. Vi lever längre och den allmänna pensionen sjunker år för år. För att den ekvationen ska gå ihop måste vi alltså fortsätta jobba. Dels för att välfärden ska fungera och för att du själv ska ha råd att bli gammal.

Regeringen har som ambition att innan nästa val få igenom en höjning av lägsta åldern för uttag av allmän pension.

Att höja lägsta åldern för uttag av allmän pension från dagens 61 till kanske 62 eller 63 är i sig ingen lösning på problematiken. För faktum kvartsår. Det flesta kommer i framtiden behöva jobba längre än så. Så den stora frågan blir, hur ska vi orka jobba tills vi är 68 eller 69 år och dessutom kunna njuta av tiden efteråt med hälsan i behåll? Det rasar nämligen en lavin av psykisk ohälsa och jobbrelaterad stress över oss.

Men vad ska vi göra? Det är väl bara gasa på och hoppas på en dräglig tillvaro efter arbetslivets sista dagar? Eller kan vi bättre än så? Ja, tillsammans kan vi ju faktiskt ta ansvar för att det finns ett bättre alternativ.

Unionen har redan en lösning på frågan och glädjande nog finns den på de flesta av våra kollektivavtalsområden. Det handlar om flexpension.

Flexpensionen består av två delar. Dels gör arbetsgivarna en kompletterande avsättning till tjänstepensionen. Dels får du en möjlighet att gå ner i tid när du närmar dig pensionsåldern. I avtalsrörelsen 2016 är införandet av flexpension på alla avtalsområden en av Unionens viktigaste frågor. Den ökande livslängden är en stor samhällsutmaning ur ett välfärdsperspektiv. En utmaning vi alla måste ta ansvar för. Med Unionens flexpension kommer en förstärkt valfrihet för individen att själv bestämma hur man vill gå i pension genom att sakta varva ner eller jobba längre och ha mer pengar i påsen när man väl går.

På så vis orkar vi jobba längre, ha råd att bli gamla och inte minst får arbetsgivarna behålla erfaren personal som orkar jobba längre.

I många fall behöver den långa erfarenheten och kunskapen som en äldre medarbetare har överföras till nya, yngre anställda. Flexpension möjliggör en sådan överföring på ett smidigt sätt. Fler kan vara kvar i sin anställning men kommer kanske inte att jobba heltid. Därmed möjliggörs kompetensöverföring till kollegor. Att hålla kvar kunskap och erfarenhet över tid är kostnadseffektivt.

Vi ska må bra på jobbet och vi behöver självklart också må bra efter arbetslivets slut. Både för vår egen skull men också för samhället i stort. Därför tänker Unionen kämpa hårt för flexpension på alla avtalsområden i kommande avtalsrörelse.

Anette Eriksson

Ordförande Unionen Småland

Inger Rutensköld

Regionchef Unionen Småland

Allt kan bli bättre

Ett arbete som kräver fullt fokus. Ett inriktningsbeslut har tagits i förbundet och nu kavlar vi upp ärmarna och sätter igång på allvar med att förbättra villkoren för Unionens medlemmar.

Inför avtalsrörelsen har vi frågat medlemmarna vad de prioriterar högst. Vi har fått tydliga svar.

– Höjda reallöner och ett siffersatt utrymme för årliga löneökningar för alla.

– Flexpension på alla avtalsområden.

–  Stärkta möjligheter till återhämtning och ökad tydlighet kring tillgänglighet på fritiden.

– Systematiska åtgärder för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män.

I Småland finns Unionens medlemmar i allt från stora internationella koncerner till små familjeföretag, organisationer och föreningar. Unionen är ett brett förbund där medlemmarnas arbetssituation skiljer sig åt. Oavsett situation har vi som förbund ett ansvar att driva medlemmarnas viktigaste frågor. Nu vet vi vilka frågor det rör sig om och att just dessa frågor är viktiga är egentligen ganska enkelt att se. Lönerna fortsätter naturligt nog att vara viktiga för oss.

Men vi ser också att ungdomarna idag är högst skeptiska till sin egen pension. Anställda går in i väggen på grund av slimmade och rent anorektiska organisationer där jobb på fritiden blir praxis.

Att vi dessutom 2015 inte är jämställda är inget annat än ett stort misslyckande.

Att det spelar roll hur vi har det på jobbet behöver vi inte fundera över. Det finns en balans som måste upprätthållas mellan arbete och fritid. Det finns rättigheter som måste skyddas och möjligheter som måste synliggöras. Vi ska ha de bästa förutsättningar att skapa fler och bättre jobb i Småland och på Öland. Med friska och välmående individer, företag och organisationer.

Men allt detta kommer inte av sig självt. Det krävs ständiga förhandlingar för att skapa den arbetsmarknad vi har idag. Och allt är verkligen inte perfekt. Snarare är det så att allt kan bli bättre. Det är precis det vi fortsätter kämpa för.

I Sverige har vi en förmån i att parterna på arbetsmarknaden kommer överens om vilka förhållanden som ska råda. Inte de politiska partierna. Detta kallas den svenska modellen. Vi ska värna om den svenska modellen och vi ska värna om kollektivavtalen, för utan dessa har vi inte möjlighet att påverka.

Fackets roll idag är lika viktig som någonsin. De frågor som Unionen ska jobba för är i högsta grad viktiga för oss i Småland från individens, företagens och samhällets perspektiv. Vi ska må bra både på och av jobbet. Vi ska må bra i Småland. Och allt kan bli bättre!

Anette Eriksson

Ordförande

Inger Rutensköld

Regionchef

Unionen Småland

Släpp jobbet på semestern

Arbetsgivarna måste ta ansvar för de anställdas arbetsmiljö och skapa tydlighet kring var gränsen går mellan arbete och fritid.

Unionens senaste undersökning om tjänstemännens tillgänglighet under semestern visar att hälften är tillgängliga på semestern och lika många skulle vilja slippa det. Drygt en av fyra känner att tillgängligheten under semestern hindrar dem från att koppla av och lika många upplever att de får negativa kommentarer från vänner och familj om de är tillgängliga under semestern.

Arbetsgivarna har ett ansvar för de anställdas arbetsmiljö. Trots det är det bara en av tre tjänstemän som uppger att arbetsplatsen har regler för när man kan logga ut från jobbmejl och telefon.

Tillgänglighet efter arbetstid är en kulturfråga på arbetsplatsen som skapas genom arbetsgivarens, medarbetarnas och den enskilde tjänstemannens handlingar och förväntningar. Det betyder att det krävs ständiga diskussioner för att se de strukturer och regler som kan hindra de anställda från att få en bra balans mellan arbete och fritid.

För att man ska orka vara produktiv på jobbet måste det också finnas möjlighet till en ostörd och sammanhängande fritid. Vi har alla ett ansvar för att sätta gränser men ansvaret är i

första hand arbetsgivarens. Som det står i Arbetsmiljölagen: ”Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall”.

När jobbet alltid är närvarande är det är svårt att sätta gränser. Vem bestämmer när man kan stänga av mobilsynken och prata in ett frånvaromeddelande i jobbmobilen? Vilka  förväntningar har min chef, kunder och kollegor? Otydligheten riskerar att skapa stress på arbetsplatserna och i familjerna.

Hur många företag i Småland har mejl- och mobilregler för sina anställda? Och hur många är beredda att skapa sådana? Hör av er till oss på Unionen så hjälper vi er. Unna era anställda att koppla av i sommar.

Inger Rutensköld

Regionchef

Unionen Småland